Och Usa började och fick med sig Världen i "kriget mot Terrorismen".

Jag och Peter var så spända och förväntansfulla då för 10 år sedan....

Johanna hade samma höst börjat sexårs....och vi skulle på kvällen på vårt första föräldrar möte....Jag satt hela eftermiddagen framför teven....Thomas kom han skulle vara barnvakt...hade hört allt på radion i bilkön... satte sig med oss...Det var han som tillslut sa åt oss att vi måste gå...

Vi gick...Hade föräldrarmöte....Och genomförde det....Ingen sa ett ord om händelserna i Usa,förrän mötet var slut...

Jag antar att det är så människan överlever och går vidare....

Och så nu i år Utöya....Galningen där....Han blir heller aldrig Bortglömd...

Sorgliga tankar och reflektioner uppfyller nog oss alla som var med då.....en dag som denna.

VI HÖRS!