Jag.....10maj 2011
Jag har blivit inbjuden till en facebooksida för medelålders människor mest kvinnor....Där man ska dela sina tankar känslor etc...
Nu är den engelsk,så jag vet inte om det är specifikt för engelska damer....men det skrivs mycket om glömska...på ett torrt komiskt sätt och de har börjat betrakta sig som tanter.
Vilket har gjort att jag känt mig manad att ta en närmare titt på mig själv...och vem jag är
Nu är den engelsk,så jag vet inte om det är specifikt för engelska damer....men det skrivs mycket om glömska...på ett torrt komiskt sätt och de har börjat betrakta sig som tanter.
Vilket har gjort att jag känt mig manad att ta en närmare titt på mig själv...och vem jag är
Jag gillar att vara 50 år.....
Kravet på att vara ung och vacker har försvunnit....om du ser någorlunda bra ut är det ett plus i kanten....
Visst jag skulle önska att jag var smalare....men för min egen skull.
Jag har inget behov av att söka mig själv....jag vet redan vem jag är....på gott och ont
Men för det mesta är jag nöjd med vem jag är....
Med åldern kommer erfarenheten....jag har livskunskap...men nyfikenheten på nya saker finns kvar....men den är inte
ett måste för att jag ska känna att jag lever.
Jag har sorterat bort en massa "måsten" i mitt liv....Tar den tid och den plats jag tycker mig ha rätt till...ibland...oftare än förr i alla fall...men sätter fortfarande andra framför mig själv....Familjen,jobbet....men jag väljer ändå mig själv oftare...gör det jag vill...önskar.....utan alltför dåligt samvete....och till och med helt utan ibland.
Det är väl ett tecken på mognad att inte vara antingen självuppoffrande eller egoistisk till 100%.
Att hitta balansen....är nog vid närmare eftertanke delvis meningen med livet.
Barnen har vuxit upp....klarar sig själva i mångt och mycket....jag får mer stunder för mig själv....
I skötseln av hemmet behöver jag bättre balans....jag gör det allra mesta själv...men inte allt...tidvis får jag hjälp....
men oftast efter tjat....och det tär....
Men på det hela taget gillar jag mig själv med fel och brister.....och det liv jag lever.
Kravet på att vara ung och vacker har försvunnit....om du ser någorlunda bra ut är det ett plus i kanten....
Visst jag skulle önska att jag var smalare....men för min egen skull.
Jag har inget behov av att söka mig själv....jag vet redan vem jag är....på gott och ont
Men för det mesta är jag nöjd med vem jag är....
Med åldern kommer erfarenheten....jag har livskunskap...men nyfikenheten på nya saker finns kvar....men den är inte
ett måste för att jag ska känna att jag lever.
Jag har sorterat bort en massa "måsten" i mitt liv....Tar den tid och den plats jag tycker mig ha rätt till...ibland...oftare än förr i alla fall...men sätter fortfarande andra framför mig själv....Familjen,jobbet....men jag väljer ändå mig själv oftare...gör det jag vill...önskar.....utan alltför dåligt samvete....och till och med helt utan ibland.
Det är väl ett tecken på mognad att inte vara antingen självuppoffrande eller egoistisk till 100%.
Att hitta balansen....är nog vid närmare eftertanke delvis meningen med livet.
Barnen har vuxit upp....klarar sig själva i mångt och mycket....jag får mer stunder för mig själv....
I skötseln av hemmet behöver jag bättre balans....jag gör det allra mesta själv...men inte allt...tidvis får jag hjälp....
men oftast efter tjat....och det tär....
Men på det hela taget gillar jag mig själv med fel och brister.....och det liv jag lever.
